Hälsa och säkerhet > Miljökvalitetsnormer – Luft, Buller och Vatten

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Syftet med miljökvalitetsnormer är att komma till rätta med hälso- och miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk.

Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Normen avspeglar därför den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.

En miljökvalitetsnorm omfattar ett visst geografiskt område, vilket kan vara en kommun, hela landet, en vattenförekomst eller som i havsförvaltningens fall ett helt havsområde.

Miljökvalitetsnormerna ska inte förväxlas med miljökvalitetsmål, som beskriver det tillstånd som det samlade miljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsmålen är oftast mer långtgående.

Idag finns det miljökvalitetsnormer för luft, buller och vattenkvalitet.

Luft

Definition

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormerna för luft omfattar flera olika ämnen och partikelstorlekar. De flesta ämnena som omfattas av normerna för luft är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Gränsvärdesnormer anger de gränsvärden som inte får överskridas, för att varken människors hälsa eller djur, växter och kulturvärden ska skadas. Det finns miljökvalitetsnormer för följande ämnen: kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren.

Riktlinjer

· Vid nyexploatering ska det säkerställas att åtgärderna inte orsakar/bidrar till ett överskridande av miljökvalitetsnorm.

· Vid nyexploatering ska ett hållbart trafiksystem byggas där kollektivtrafik och gång- och cykel är norm.

· Befintlig kollektivtrafik och gång- och cykelinfrastruktur ska utvecklas för att minska transportbehovet med bil.

· Kommunen ska följa upp effekterna på luftkvaliteten från stadsbyggnad och förtätning och vid behov ska negativa effekter reduceras.

Motivering

För att kontrollera och följa upp luftkvaliteten i Jönköping mäts luftföroreningar kontinuerligt på tre olika platser. Mätning av partiklar PM10 sker på Barnarpsgatan och på Lantmätaregränd samt kväveoxider NO2 och bensen mäts på Kungsgatan. Mätning av NO2 och PM10sker kontinuerligt under hela året.. Utöver kontinuerliga mätningar görs stickprovsmätningar på olika gator under vissa år. Mätningar visar att halten av partiklar på Barnarpsgatan har varit för höga under ett år. Stickprovsmätningar på Norra Strandgatan, Östra Strandgatan och Kortebovägen visar på så höga halter av partiklar PM10 att risk finns att miljökvalitetsnormerna överskrids om trafiksituationen förändras.

Miljökvalitetsnormen avseende partiklar PM10 överskreds under år 2008 på Barnarpsgatan varpå ett åtgärdsprogram upprättades för att få ner partikelhalterna. De kontinuerliga mätningarna på Barnarpsgatan visar att miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 sedan dess inte har överskridits.

Miljökvalitetsnormen avseende kvävedioxid, NO2, överskreds under år 2010 vid Kungsgatan. År 2010 bedömdes dock inte som ett normalt år på grund av en lång och kall vinter, vilket medförde att åtgärdsprogram inte behövde upprättas enligt Naturvårdsverket. Kommunen har fortsatt göra mätningar av NO2 vid Kungsgatan och normerna har inte överskridits.

Översiktsplanen syftar till förtätning för att minska behovet av transporter med bilar. Ambitionen är att bilåkandet ska minska eller åtminstone inte öka trots en ökad befolkning. Miljökvalitetsnormen för luft bedöms därför inte påverkas negativt av översiktsplanen. Innan trafikinfrastrukturändringar eller nya planer beslutas ska effekterna det får på trafiksituationen studeras för att säkerställa att miljökvalitetsnormer inte överskrids. Mätningarna som utförs kommer fortsätta för att följa upp att arbetet går i rätt riktning.

Buller

Definition

Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en målsättningsnorm, som gäller för större vägar, järnvägar och flygplatser i hela landet, samt i kommuner med över 100000 invånare. I förordningen om miljökvalitetsnormer skriver regeringen ”det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa”. Mer konkret säger normerna att bullersituationen i kommunen skall kartläggas vart 5e år och ett åtgärdsprogram skall upprättas för att minska effekterna av buller.

Riktlinjer

· I enighet med miljökvalitetsnormer ska bullersituationen kartläggas vart 5:e år

· Åtgärdsprogram ska upprättas baserat på resultatet från kartläggningen med syfte att minska bullerpåverkan på kommuninvånarna.

Motivering

Jönköpings kommun genomförde en kartläggning för situationen 2011 och ska uppdatera den med en ny kartläggning av situationen 2016 som ska redovisas under 2017. Befintlig kartläggning redovisas under fliken underlag. Kommunen har i enlighet med miljökvalitetsnormen tagit fram ett åtgärdsprogram som omfattar buller från väg-, järnvägs- och flygtrafik och som gäller mellan år 2014 – 2018. Syftet med åtgärdsprogrammet är att minska negativa effekter på människors hälsa och att skapa en bättre ljudmiljö. Åtgärdsprogrammet kommer att uppdateras efter nästa kartläggning och fortsätta efter 2018.

Att långsiktigt minska bullerstörningar handlar till stor del om att minska uppkomsten av buller. Det är ett långsiktigt arbete som omfattar såväl planering av den fysiska miljön, som arbeten med att minska behovet av resor och främja hållbara alternativ för de resor som ändå görs. Genom att förtäta och hålla ihop staden förbättras förutsättningarna för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik, vilket i sin tur kan minska biltrafiken och dess buller. Med en ökad kollektivtrafik är det viktigt att bussar och tåg är så tysta som möjligt. Elbussar som är mycket tystare än nuvarande fordonspark förväntas inom en snar framtid att bli ekonomiskt konkurrenskraftiga och har möjlighet att drastiskt förbättra bullersituationen i tätorter. Även lägre hastigheter sänker bullernivån, då bullerbidraget från däck och underlag minskar.

Inom åtgärdsprogrammet jobbar kommunen både med befintlig situation och med planering och nyexploatering.

I befintlig situation handlar det om att till exempel erbjuda fönsterbidrag för de mest bullerutsatta bostadsfastigheterna, åtgärda bullerutsatta utomhusmiljöer på förskolor/skolor samt kartläggning av ljudmiljön i parker, rekreationsområden och tysta områden i kommunen.

I planeringsarbetet är det viktigt att bullerfrågan tas upp i ett tidigt skede. Genom bra planering kan man undvika många problem som är svåra och dyra att lösa i efterhand. Det kan handla om hur stadsdelar planeras så att mindre bullerkänsliga byggnader kan skärma bostäder och utomhusmiljöer som är mer bullerkänsliga. I många fall är bullersituationen i tätorter sådan att för att möjliggöra bostadsbebyggelse måste man göra avsteg från riktvärdena. Riktlinjerna avseende avsteg handlar mycket om att skapa en mindre bullerutsatt sida och placera sovrum mot den vilket minskar risken att boende störs av buller då. Hur avsteg genomförs behöver detaljstuderas i varje projekt för att finna en bra lösning för den unika situationen.

Vatten

Definition

Miljökvalitetsnormerna anger kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst (inom vattendistriktet), avseende ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Havs- och Vattenmyndigheten för ytvatten och SGU för grundvatten. Övergödning, försurning och fysiska förändringar är de största problemen i Jönköpings kommun.

Sjöar med en minsta yta på 1 km² och vattendrag som är minst 15 km långa definieras som vattenförekomster och deras status har bedömts enligt MKN. Om en vattenförekomst har olika status i olika områden ska den delas upp i mindre vattenförekomster. Länsstyrelsen i Jönköping har även bedömt sjöar och vattendrag av särskilt värde men som inte kan klassas in enligt denna definition – det är till exempel Axamosjön och Rocksjön.

Kartlagret i Underlag visar statusklassningar för vattenförekomsterna i kommunen, både grundvatten- och ytvattenförekomster, enligt fastställda vattenkvalitetsnormer 2009-2015.

Riktlinjer

· Alla vattenförekomster ska ha god ekologisk och kemisk vattenstatus och/eller statusen ska inte försämras

· Dagvattenutsläpp ska genomgå en tillräckligt hög rening innan det når vattenförekomster, dvs. miljökvalitetsnormerna för vatten ska inte överskridas.

· Ingen ytterligare belastning på vattnet får ske via avloppsutsläpp.

· Kalkningsverksamheten ska fortlöpa inom försurningspåverkade områden och biologiskt återställningsarbete ska utföras för att arter som försvunnit eller minskat i antal på grund av försurning för att de ska kunna återkomma/återhämta sig.

· LIS – områden (landsbygdsutveckling i strandnära områden), i direkt anslutning till sjöar som inte uppnår god ekologisk status till följd av övergödning är endast lämpliga om kommunalt vatten- och avlopp kan anordnas.

· Ingen ytterligare extern tillförsel av näringsämnen (fosfor) får ske i områden kring vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status på grund av övergödning. En skyddszon ska lämnas på jordbruksmark i anslutning till dessa vatten.

· Arbete med en sammanhängande grön och blå infrastruktur är nödvändigt för att ha livskraftiga populationer av alla vattenlevande eller arter kopplade till vatten.

Under fliken Teknisk försörjning – Dagvatten samt Teknisk försörjning – Vattenförsörjning finns kommunens riktlinjer presenterade.

För att uppnå god status eller/och inte försämra statusen på kommunens vattenförekomster behövs många åtgärder och hänsynstaganden, se riktlinjer för Särskilt värdefulla vatten. Särskilt värdefulla vatten består av de områden som bedömts tillhöra de högsta klasserna, högsta naturvärde och mycket högt naturvärde, klass 1 och 2, i kommunens naturvårdsprogram. Här ingår även vattenförekomster som har inventerats och bedömts efter naturvårdsprogrammet 2009 och som kommer att införas i kommande version av naturvårdsprogram.

Motivering

En given utgångspunkt är att all verksamhet ska planeras, byggas och bedrivas på ett sätt som är långsiktigt förenligt med miljökvalitetsnormerna och som förhindrar att förorenande ämnen når känsliga vattenmiljöer. I samband med fortsatt planering på detaljnivå bör dagvattenutredningar tas fram som redovisar vilken belastning som dagvattnet kan orsaka på vattendragen samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå önskat resultat.

Kommunen håller i dagsläget på att ta fram en Vattenförsörjningsplan, ny Dagvattenstrategi samt ny Vatten- och avloppsplan. Dessa dokument medverkar till att kommunen arbetar för att uppnå god ekologisk status för alla vattenförekomster.

Övervakning och kontroll av ytvattenkvaliteten i Jönköpings kommun sker löpande, bland annat genom kommunala vattenprovtagningsprogram, elfiskeprogram och provfiske samt genom det samordnade recipientkontrollprogrammet (SRK) där bland annat vattenråden Vätternvårdsförbundet och Nissans vattenvårdsförbund är samordnande. Inom miljö- och hälsoskyddskontorets tillsyn kontrolleras verksamheter som släpper ut förorenat vatten till vattendragen samt dagvattenutsläpp. Kommunen arbetar även aktivt med restaureringsåtgärder i vattendrag, bland annat genom att öppna upp fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande organismer.

Inom jordbruket kan ovarsam spridning av vissa bekämpningsmedel och växtnäringsämnen orsaka en försämrad ytvatten- och grundvattenkvalité. Även markarbeten såsom omfattande schaktning, grävning eller borrningsarbeten utgör ett hot genom en ökad risk för spridning av annars fastlagda ämnen samt en ökad risk för spridning av förorenande ämnen från arbetsmaskiner. Även tillförsel av material för exempelvis utfyllnad och utjämning av mark innebär en risk då det inte kan uteslutas att det i vissa fall förekommer utfyllnad med orena massor. Andra riskkällor för yt- och grundvattnets kvalité omfattar deponier, uppställningsplatser, skjutbanor, kyrkogårdar samt tillfälliga eller långvariga upplagsplatser eller platser för sortering av avfall.

Det är nödvändigt att uppnå en välfungerande grön och blå infrastruktur och då behövs sammanhängande ytor för att kunna bevara landskapet i ett naturvårdssammanhang. Livskraftiga miljöer för förekommande naturtyper och arter ska finnas med möjlighet till spridning och en sammanhängande yta där de förekommer. För att det ska vara möjligt behövs en grön infrastruktur på land och i vatten, på lokal, regional och landskapsnivå. Sammanhängande områden av värdefull natur ska inte splittras upp. Det är nödvändigt både inom tätorterna där situationen för arterna kan vara mer pressade genom nybyggnation av bostäder, fastigheter och infrastruktur men också i det omgivande landskapet där fragmenteringen av skogar, hävdade områden, våtmarker och andra värdefulla miljöer kan vara betydande. Det är viktigt inom infrastruktur då vägar och öppna miljöer ofta kan fungera som spridningsbarriärer för många djur som till exempel fiskar, groddjur, hasselmus, utter och större däggdjur.

All hantering av skadliga ämnen som kan komma i kontakt med grundvattnets tillrinning utgör en risk för dess vattenkvalité. Olyckor kan orsaka stora utsläpp av skadliga ämnen men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota grundvattenmagasinen på sikt. Exempel på diffusa utsläpp som kan vara skadliga för grundvattnets kvalité är dagvatten från vägar och upplag, ovarsam hantering av bekämpningsmedel, målarfärg och städmedel samt fordonstvätt med olämpliga produkter. Energianläggningar i jord och berg kan utgöra en risk genom läckage av köldbärarvätska vid såväl anläggning som drift. För bergvärmeanläggningar är det framförallt borrhålet i sig som utgör en risk då detta skapar en transportväg mellan markytan och grundvattnet. Även oljecisterner för uppvärmning av bostäder kan utgöra en risk, framförallt vid transporter och påfyllning.

Genom att miljö- och hälsoskyddskontoret kan ställa krav och villkor vid tillståndsgivning och vid sitt tillsynsarbete kan riskerna med föroreningar i vattenmiljöer minimeras och övervakas.

De förutspådda klimatförändringarna inom kommunen kan i framtiden medföra en negativ påverkan på grundvattnets vattenkvalité. Ökade vattentemperaturer kan påverka den markkemiska process som är av betydelse för vattenkvaliteten och en högre risk för översvämningar kan medföra ett ökat läckage av förorenat ytvatten till grundvattenmagasinen genom översvämningar av förorenade markområden samt bräddningar av avloppsledningar.

Bakgrund

I Jönköpings kommun har 71 ytvattenförekomster statusklassats och utav dessa utgörs 26 stycken av sjöar och 43 stycken av hela eller delar av vattendrag. Över hälften av dessa har en ekologisk status som är klassad som måttlig eller otillfredsställande (ingen förekomst är klassad dålig). Inom kommunen finns 44 grundvattenförekomster som har fastställda miljökvalitetsnormer och utav dessa är det två stycken som idag har otillfredsställande kemisk status (Jönköping/Huskvarna och Hovslätt/Huskvarna). Den kvantitativa statusen är god för samtliga förekomster, vilket betyder att vattenuttagen är i balans med nybildningen av grundvatten. Jönköpings kommun tillhör två Vattenmyndigheter, Södra Östersjöns vattendistrikt samt Västerhavets vattendistrikt.

Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen ”god vattenstatus” i alla vatten senast år 2015 och med vissa undantag år 2021 alt 2027. Kommunen ska tillsammans med andra myndigheter arbeta för att god status ska uppnås. Andra kvalitetskrav får fastställas om det finns särskilda skäl. Vattenmyndigheten inom respektive vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan.

Ytvatten

Till vattenförekomsterna med sämst ekologisk status hör Landsjön med tillflödet Lyckåsån och Lilla Nätaren med tillflödet Huluån samt Munksjön och vattendragen Grissleån/Sågån och Vederydsån. Dessa vatten är prioriterade i Jönköpings kommuns åtgärdsarbete. Andra exempel på vattendrag som inte uppnår god ekologisk status är Röttleån, Huskvarnaån med Lillån och Lillån i Bankeryd. De vanligaste orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås är att vattenförekomsten har problem med övergödning, vandringshinder för fisk, sträckor som är rätade och rensade, igenslamning av bottnar, flödespåverkan eller miljögifter. Då det bedöms som mycket svårt att genomföra de åtgärder som krävs för att miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska uppnås till år 2015 har en tidsfrist till år 2021 lämnats för samtliga vattenförekomster som i dagsläget inte har god status.

I Jönköpings kommun är det endast Munksjön som inte uppnår miljökvalitetsnormen för kemisk status. Munksjön är kraftigt förorenad med höga halter av kvicksilver och andra tungmetaller och är dessutom tydligt påverkad av intilliggande verksamheter med bland annat utfyllnader och fibersediment. Även för Munksjön har Vattenmyndigheten lämnat en tidsfrist till 2021 då man bedömt att det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som behövdes för att uppnå en god ekologisk status till 2015.

Grundvatten

14 grundvattenförekomster bedöms idag ha en risk att den kemiska statusen försämras eller inte kan behållas till 2021. Till dessa kan nämnas bland annat Bankeryd, Barnarp, Bottnaryd-Tunarp, Tallen-Ören och Vaggeryd-Taberg förutom Jönköping/Huskvarna och Hovslätt/Huskvarna där statusen redan idag är otillfredsställande pga. miljögifter som PAH:er, arsenik och bly mm. Ett stort antal miljöfarliga verksamheter förekommer inom vissa av områdena, närheten till stora vägar och förekomsten av förorende områden utgör andra problem. Det medför en risk att grundvattnet kan komma att belastas av förorenande ämnen och miljögifter.