Hälsa och säkerhet > Transport av farligt gods

Definition

Med transportled för farligt gods menas de vägar och järnvägar som, av Länsstyrelsen, pekats ut som rekommenderat vägval för fordon som transporterar farligt gods.

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de, vid felaktig hantering under transport, kan orsaka skador på människor, miljö och/eller egendom.

Riktlinje

· Innan beslut om detaljplan och bygglov, ska en riskbedömning göras då planer finns på att bygga närmare än 150 meter från transportled för farligt gods, samma avstånd gäller för såväl väg som järnväg. Behov av, och bedömning görs i samråd med räddningstjänsten.

· En riskbedömning ska genomföras inför byggande intill annan transportled där det sker transporter av farligt gods, exempelvis väg/gata fram till industri eller annan verksamhet med behov av sådana transporter.

· Risker bör utredas enligt Jönköpings kommuns riktlinjer för riskanalyser i fysisk planering.

Motivering

Genom Jönköpings kommun går europa- och riksvägar samt järnvägslinjer, där stora mängder farligt gods transporteras varje dygn. Genom att beakta riskerna från farligt godsleder vid etablering av ny bebyggelse, minskar risken för skador på människor liksom skador på egendom. Därför ska riskerna med dessa transporter vägas in vid prövningen om markens lämplighet att bebyggas. 150 meter anges som riskhanteringsavstånd av såväl Boverket som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samma avstånd lyfts fram i Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland län) och bygger på de förutsättningar som råder i storstadsregionerna. Det innebär att avståndet även bör vara lämpligt för planeringen i Jönköpings kommun.

Avstånd och skyddsåtgärder avgör vilka markanvändningstyper som kan vara lämpliga intill vägsträckor där transport av farligt gods sker. Vissa typer av verksamheter är relativt lätta att utrymma, de kan därför ofta placeras nära en sådan transportled, utan större behov av säkerhetsåtgärder. Verksamheter där man har säkerhetsrutiner och där människor befinner sig under sin vakna tid exempelvis industri, kontor eller lager kommer hör till denna kategori. Bostäder, centrum, vård och skola ska placeras betydligt mer säkert, antingen genom avstånd från den potentiella risken eller genom ytterligare säkerhetsåtgärder. Detta då sådana områden ofta inhyser många människor, som dessutom ofta har begränsad möjlighet att sätta sig själv i säkerhet. Figuren nedan redovisar hur en del funktioner kan inordnas om inga ytterligare säkerhetsåtgärder vidtas, i enlighet med de tankesätt som nämnts tidigare. Om kommunen planerar att bygga en konferensanläggning, som i figuren placerats i zon C, inom zon A eller B, krävs att åtgärder genomförs för att just den platsen ska bedömas som lika säker som zon C. Säkerheten kan exempelvis höjas med hjälp av fysiska åtgärder mellan byggnader och transportled, säkerhetsrutiner och/eller särskild utformning av det som byggs.

Zonindelning för riskhanteringsavstånd (källa, Riskhanteringsavstånd i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland och Stockholms län)

För att avgöra vilka risker som föreligger och behovet av skyddsåtgärder ska en riskanalys göras vid exploatering inom 150 meter från transportleder där man fraktar farligt gods. I särskilda fall kan en riskanalys även behöva genomföras vid längre avstånd till farligt godsled. Det gäller exempelvis vid byggnation av särskilt skyddsvärda objekt, såsom stora samlingslokaler och andra svårutrymda lokaler, för vilka konsekvenserna av en eventuell olycka blir väldigt stora. Behovet av skyddsåtgärder kan därför vara aktuella för sådana anläggningar även utanför det angivna avståndet på 150 meter.

Syftet med att genomföra riskanalyser är att på ett systematiskt sätt belysa var och hur olyckor, tillbud och störningar kan inträffa, hur ofta detta kan tänkas ske och vilka konsekvenser som kan uppstå. Dessa kunskaper utgör underlag för värdering av riskerna och därefter beslut om riskreducerande åtgärder. Riskanalysen ska beakta att olyckor med farligt gods sker och ta hänsyn till konsekvenserna det kan medföra, exempelvis i form av brand, explosion eller utsläpp av farliga gaser och vätskor. Riskerna vid en eventuell olycka kan minskas på olika sätt, genom viss form av vägvalsstyrning och utformning av vägnät och järnvägar, vallar och andra skyddsanordningar kring vägar, skyddsåtgärder på byggnader med mera.

Även vid exploatering intill annan transportled där det är känt att mycket farligt gods passerar, exempelvis lokalgata fram till kemindustri, kan det finnas behov av riskanalys. Andra vägar kan också användas för transport av farligt gods, exempelvis vid omledning av trafik i samband med vägarbeten och trafikolyckor. Det är därför viktigt att se över riskerna och den eventuella omfattningen av skador vid en trafikolycka med farligt gods, även på övriga vägar.

Riskbedömningen ska genomföras enligt riktlinjerna för riskanalys i fysisk planering i Jönköpings kommun. Det innebär bland annat att hänsyn ska tas till omständigheterna på plats liksom förutsättningarna med transporter av farligt gods. Risker kan analyseras och hanteras på olika sätt och omfattningen av analysen ska anpassas till komplexiteten i aktuellt fall. Grundläggande är att riskanalysen ska; ha ett tydligt syfte, använda rätt riskanalysmetod, hantera osäkerheter, värdera riskerna och redovisa slutsatser från analysen för att kunna utgöra ett bra beslutsunderlag.