Beskrivning
Norra Unnaryd har ett av länets större sammanhängande områden med fossil åkermark. Område med 40 långsmala terrasserade åkerytor, till största delen begränsade av terrasskanter, stenvallar eller stensträngar och med stort inslag av odlingsrösen. Åkerytorna har datering från romersk järnålder till vikingatid.
Målsättning
Det öppna landskapet ska upprätthållas så att fornlämningarna hålls synliga. För en del av området gäller en detaljplan från 1984 för villabebyggelse. Vägen är utbyggd men sju villatomter har ännu inte byggts ut. Länsstyrelsen gav 1985 tillstånd att ta bort fornlämningen på den del av området som är planlagd under förutsättning att en detaljerad arkeologisk dokumentation genomfördes, vilket gjordes och redovisades i länsmuseets rapport 1991:4.
Riktlinjer
· När efterfrågan är så stor att nästa utbyggnadsetapp blir aktuell måste en avvägning mellan detaljplanens genomförande och riksintressets fornlämningsvärde göras.
Beskrivning
Bytomt med bebyggelselämningar efter den övergivna Vallgårda by. I anslutning till byn finns fossila åkrar, bestående av ca 35 långsmala åkertegar som till största delen är avgränsade av terrasskanter och odlingsrösen. Ödekyrkogård efter den på 1500-talet till Norra Unnaryd flyttade kyrkplatsen. Denna fornlämningsmiljö, en övergiven by med fossil åkermark samt en ödekyrogård, är ovanlig för länet.
Målsättning
Fornlämningsområdet ska vårdas och landskapet ska hållas öppet så att lämningarna är synliga. Fortsatt pågående markanvändning. Området kan vara turistiskt intressant.
Riktlinjer
· Vårdåtgärder så att fornlämningarna hålls synliga.
· Området bör göras mer känt.
Beskrivning
Området utgörs av en nordsydlig fyra km lång dalgång. I områdets övre del ligger kyrkbyn och norr och söder därom fornlämningsområden. Den kulturhistoriskt rikt sammansatta miljön, Ödestugu kyrkby, är till stora delar en levande kulturmiljö med en väl sammanhållen bykärna. Det är ett sockencentrum med åtskilliga av 1800-talets offentliga byggnader i behåll. Kyrkbyn har karaktäristiska och välbevarade byggnader. Där finns en medeltidskyrka, fattigstuga från förra hälften av 1800-talet, tre generationers skolbyggnader där den äldsta nu används som sockenstuga samt en prästgård uppförd 1889. I området ingår även ett flertal gravfält och enstaka ensamliggande fornlämningar, huvudsakligen från äldre järnålder, som går i ett stråk genom området. Flera järnframställningsplatser och rännformiga tjärdalar.
Målsättning
Bebyggelsens ursprungliga karaktär kring Ödestugu kyrka ska bevaras. Fortsatt pågående markanvändning
Riktlinjer
· Stor restriktivitet mot ny bebyggelse och nya anläggningar inom den öppna dalgången.
· För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskrav enligt plan- och bygglagen. Vid stora hot om förändringar av befintlig bebyggelse ska detaljplan eller områdesbestämmelser upprättas.
Åsamon, Smålands Taberg, Kåperyd
Beskrivning
Området Åsamon - Smålands Taberg - Kåperyd är av riksintresse för kulturmiljövård. Taberg och Kåperyds by är dessutom av riksintresse för naturvård.
Taberg med omland har en mycket lång industrihistorisk kontinuitet. Området intar en särställning i länets industrihistoriska utveckling genom den förindustriella verksamhet som tidigt kan beläggas till Åsamo-området nordväst om berget. Där finns många lågtekniska järnframställningsplatser och kolningsgropar, ett dåtidens centrum för lågteknisk järnframställning.
På Taberg finns tydliga lämningar i form av masugnsrester, smedjor, valsverk, gruvhål, slagghögar och rester av olika anläggningar utmed Tabergsån. Järnmalmsbrytning har med största sannolikhet ägt rum vid berget redan före medeltiden.
Berget Taberg reser sig 100 m över omgivningen och utgör ett dominerande inslag i landskapsbilden. Det är en unik järnmalmsrik bergformation av central betydelse för Smålands bergshantering under 1600- till 1800-talen. Taberg har otaliga brottytor längs bergssidorna som minner om detta. Berget består av en isolerad malmkropp av bergarten magnetitolivin, som innehåller metallerna järn, titan och vanadin. Berggrunden skapar förutsättningar för en särpräglad och artrik flora. Även mossfloran är rik och Taberg tillhör de artrikare områdena i södra Sverige.
Berget har också stor betydelse för friluftsliv och turism.
Den medeltida bergsmansbyn Kåperyd består av fyra gårdar från 1700- och 1800-talen belägna på rad och omges av ett värdefullt odlingslandskap med ängs- och hagmarker med lång kontinuitet. Det är ett representativt och välbevarat odlingslandskap med hackslåtter och naturbetesmarker i form av björkhage, sötvattenstrandäng och blandlövhage.
Målsättning
Taberg är naturreservat och ett stort besöks- och turistmål. För naturreservatet finns en skötselplan där även kulturvärdena tas omhand. Fortsatt pågående markanvändning. Områdets natur- och kulturvärden ska bevaras. Förutsättningar för en fortsatt naturvårdsinriktat betesdrift och skötsel av markerna vid Kåperyd krävs för att områdets kvalitéer skall kunna bestå.
Riktlinjer
· För den befintliga bebyggelsen i Kåperyds by gäller varsamhetskraven i plan- och bygglagen Vid stora hot om förändringar av befintlig bebyggelse ska detaljplan upprättas.
· För den del av berget Taberg som omfattas av naturreservat gäller reservatsföreskrifter. En aktuell skötselplan ska finnas.
Beskrivning
Ett herrgårdslandskap kring Järstorps sockencentrum, med säterier och stora gårdar, som under 1700-talen och 1800-talen förvärvades och omgestaltades av ämbetsmän och borgare i Jönköping. I sockencentrum finns kyrkan från 1100-talet (ombyggd 1831), skola, fattigstuga och prästgård. Järstorps säteri har en huvudbyggnad i italiensk stil från 1878 men säteriet har anor från 1600-talet. Väster om gården finns en pestkyrkogård.
Björnebergs säteri är från 1700-talet. Huvudbyggnaden flankeras av ett dubbelt flygelpar av vilka ett flygelpar är från 1700-talet. Vid herrgården finns alléer, en anlagd trädgård och en engelsk park. Björnebergs gård är ett byggnadsminne. På Tolarps gård finns en huvudbyggnad från 1906 i jugend och nationalromantisk stil. Klockarps gård har en mangårdsbyggnad från 1888.
Landskapet är präglat av storskalig jordbruksdrift med öppna och svagt kuperade åker- och betesmarker som sträcker sig över hela Björnebergsplatån. Järstorp har lång historisk kontinuitet och kan beläggas som boplats under förhistorisk tid.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning. Målet är att bevara bebyggelsens ursprungliga karaktär kring Järstorps kyrka och de stora gårdarna samt det storskaliga öppna jordbrukslandskapet.
Riktlinjer
· Gällande områdesbestämmelser med förhöjd bygglovplikt ska tillämpas.
Beskrivning
Koloniträdgårdsområde från 1928, länets bäst bevarade i sitt slag. Det är ett strikt planlagt koloniområde med stugor i välbevarad enhetlig byggnadsstil, uppförda efter mönsterritningar av hög arkitektonisk klass med förebild i ”det svenska torpet”. Varje stuga innehöll ett rum och kök, de försågs med en skorstensstock vilket möjliggjorde uppvärmning, så att kolonisterna kunde utnyttja sina stugor under en längre säsong. Ekhagen öster om kolonistugorna har ett mycket högt naturvärde med grova ekar.
Målsättning
Bevara kolonistugeområdets ursprungliga karaktär och hagmarken/ekskogen.
Riktlinjer
· Gällande områdesbestämmelser med förhöjd bygglovplikt ska tillämpas.
· Ekhagen ska upprätthållas som beteshage eller lövskogslund med bevarande av ekar.
Ådalen med Smedbyn, Huskvarna
Beskrivning
Industrimiljö som speglar industriutvecklingen i landet sedan 1600-talet, med vattenkraftsanknuten verksamhet längs Huskvarnaåns forsrika branter. Här finns Smedbyn och Stockmakarbyn med smedbostäder från slutet av 1600-talet och 1700-talet, samt Slottsvillan, en disponentvilla med delvis bevarad trädgårdsanläggning från 1895. Två kraftstationer från 1906 och 1914 finns kvar. Större delen av området är detaljplanelagt. Slottsvillan är byggnadsminne. Ett bokbestånd vid Slottsvillan är naturminne.
Målsättning
Att bevara områdets kulturvärden och karaktär.
Riktlinjer
· För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskrav enligt plan- och bygglagen.
·
I samband med ändring av detaljplaner inom området
ska det prövas att införa särskilda skyddsbestämmelser för den kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelsen som inte redan är skyddad.
Beskrivning
Området består av ett odlingslandskap kring Stensholms säteri, en välbevarad gårdsanläggning från 1870-talet, och ett fornlämningsområde med stort gravfält från yngre järnålder vid Lundaberget. På en ö i Huskvarnaån finns ruinerna av Stensholms medeltida sätesgård, Rädishälla som förstördes under nordiska sjuårskriget. Söder om ruinen ligger en industrianläggning vars ursprung härrör från Stensholms handpappersbruk som anlades 1702 och senare förstördes vid en brand 1889, då maskinpappersbruk.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning. Det storskaliga öppna jordbrukslandskapet kring Stensholms säteri och Stensholmskärret ska bevaras.
Riktlinjer
· För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskraven i plan- och bygglagen.
· För Stensholms gård bör områdesbestämmelser upprättas som bland annat höjer upp bygglovplikten för ekonomibyggnader, tillbyggnader och andra yttre förändringar samt redovisar hur stor del av det öppna jordbrukslandskapet som bör bevaras för att säkerställa riksintresseområdet.
·
För att strandängarna vid Stenholmskärret
ska kunna hållas öppna krävs kontinuerlig betesdrift.
Beskrivning
Fornlämningsmiljö där gravfält och ensamliggande fornlämningar bildar en för länet högkoncentration. Landskapen består av småskaliga odlingsmarker, där en stor del av fornlämningsbeståndet, fem gravfält och ett antal ensamliggande fornlämningar av både äldre och yngre järnålderstyp, ligger i områdets ängs- och hagmarker.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning.
Riktlinjer
· Eventuell ny bebyggelse ska anpassas till landskapets kulturvärden.
Beskrivning
Området utgörs av ett öppet odlingslandskap kring Huskvarnaåns övre dalgång. Området är fornlämningsrikt med bland annat flera gravfält från brons- och järnåldern. Djuvarps herrgård utgör en värdefull bebyggelseenhet av byggnadsminnesklass. Där finns en tidstypisk huvudbyggnad från 1888 och två 1700-talsflyglar. I landskapet finns vällagda stengärdesgårdar, betade strandängar samt ett stort antal odlings- och röjningsrösen. Roestorps bymiljö har en välbevarad 1800-talsbebyggelse. Där finns enstaka gravfält med anläggningar från äldre och yngre järnålder samt spridda äldre fornlämningar såsom flera stora rösen och kvadratiska stensättningar.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning.
Riktlinjer
· Mycket stor restriktivitet mot ny bebyggelse både i det öppna jordbrukslandskapet och intill befintlig bebyggelse.
· För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskrav enligt plan- och bygglagen. Vid stora hot om förändringar av befintlig bebyggelse ska områdesbestämmelser upprättas.
·
För Djuvarps herrgård
bör byggnadsminne utredas.
Beskrivning
Ett herrgårdslandskap samt sockencentrum med lång bebyggelsekontinuitet. I Skärstad finns en kyrkomiljö med 1800-talskyrka, före detta skola, sockenstuga, prästgård från 1926 samt närbeläget gästgiveri. Herrgårdsmiljöer vid Drättinge, Lyckås, Säby och Stackeryd med ståndsmässigt uppförda huvudbyggnader från 1700- till 1900-talen samt välbevarade torp och arbetarbostäder. Lyckås och Drättinge har dessutom ovanligt påkostade ekonomibyggnader. I området finns många gravfält och många enstaka gravar från både äldre och yngre järnålder. Skärstaddalen utgörs av ett storslaget odlingslandskap med stora skönhetsvärden.
Vid Lyckås finns ett äldre stationshus och magasin som utgör minnen från den smalspåriga järnvägen Jönköping - Vireda. Bebyggelsekontinuiteten bakåt i tiden antyds av flera gravfält och många enstaka gravar från både äldre och yngre järnålder.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning. Vid stora hot om förändringar av befintlig bebyggelse ska detaljplan eller områdesbestämmelser upprättas.
Riktlinjer
· Stor restriktivitet till ny bebyggelse i det öppna jordbrukslandskapet. Nya byggnader bör förläggas i anslutning till befintlig bebyggelse och vägnät och så att de inte inverkar negativt på de areella näringarnas bedrivande. Placering och utformning ska ske med hänsyn till de speciella förutsättningarna på platsen, som till exempel landskapsbild, byggnadstradition samt natur- och kulturvärden.
· För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskraven i plan- och bygglagen.
· Inom området bör åtgärder som kan minska förutsättningarna för att bevara områdets värden inte tillåtas.
· Skärstaddalen omfattas också av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken.
Beskrivning
Området utgörs av en mycket välbevarad kyrkbymiljö, med bland annat prästgård från 1930-talet, kyrkstallar från 1920-talet, klockargård samt två skolhus. Det äldsta, uppfört 1851, används nu som sockenstuga. Där finns ett av de äldsta bevarade folkskolehusen i länet och en hembygdsgård.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning.
Riktlinjer
· Gällande områdesbestämmelserna med förhöjd bygglovplikt ska tillämpas.
Beskrivning
Centralbygd från förhistorisk tid och tidig medeltid med unik ställning under det svenska rikets framväxt samt det stormaktstida Visingsborgs grevskap. Under 1600-talets stormaktstid var Gränna och Visingsö ett kärnområde för Per Brahes grevskap, men ön spelade också roll som maktcentrum under förhistorisk tid och medeltid. Fornlämningsbilden domineras av tre långsträckta gravfält med över 800 gravar från järnåldern, nära hälften är högar. Från äldre perioder finns bland annat en hällkista från yngre stenålder samt gravhögar och skärvstensrösen från bronsåldern. Ruiner efter medeltida kapell samt den kungliga borgen Näs, Magnus Ladulås dödsplats. Medeltidskyrkorna Ströja och Kumlaby, den förra med nuvarande namnet Brahekyrkan ombyggdes till grevlig kyrka på 1600-talet medan Kumlaby omändrades till skolhus. Skolbyggnad från 1600-talet. Ruinen efter Per Brahes 1600-talsslott Visingsborg samt ett stort antal minnen, minnesstenar och inskrifter från grevens tid. Kungsladugårdar i korsvirkesteknik från 1700-talet. Väl bevarat sockenmagasin från 1700-talet samt 1800-talsbåthus vid Rökinge. Gamla hamnen. Bevarade mullbärsträd från försök till silkesodling. Ekskog, planterad för flottans bruk på 1830-talet. Hela ön är av stort geologiskt intresse. Den lättvittrade berggrunden har givit goda förutsättningar för jordbruket och därmed kulturlandskapet och en rik flora. Kungsladorna, gamla Braheskolan och sockenmagasinet är byggnadsminnen. Den småskaliga bebyggelsen och jordbruks- och trädgårdsodlingen ger området karaktär som tillsammans med kulturminnesmärkena och naturen gör Visingsö till ett populärt turistmål.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning.
Kulturlandskapets karaktär och befintliga natur- och kulturvärden ska bevaras.
Förutsättningar ska skapas för en utveckling av det lokala näringslivet baserat
på de areella näringarna, friluftsliv och turism.
Riktlinjer
· För att bevara landskapets karaktär ska tillkommande bebyggelse endast tillåtas i anslutning till befintlig bebyggelse.
· I befintliga bybildningar och bebyggelsegrupper kan det finnas kompletteringsmöjligheter om placering och utformning är lämplig med hänsyn till landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt de areella näringarnas bedrivande.
· För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskraven i plan- och bygglagen. Vid stora hot om förändringar av befintlig bebyggelse ska detaljplan eller områdesbestämmelser upprättas som reglerar byggnadsåtgärder.
· Nya båthus ska endast tillåtas i anslutning till befintliga båthus
· Förändringar av vägnätet i form av breddningar och ändrade sträckningar ska endast tillåtas i undantagsfall och om det kan ske med hänsyn till natur- och kulturvärdena.
· För att landskapet ska hållas öppet måste jordbruket fortsätta i nuvarande omfattning.
Beskrivning
Området består av Västanå slott, Röttle by med
kvarnbyggnader och äldre bostadshus och de före detta torpställena längs vägen
från Röttle till Gränna. I området ingår även naturområdet i den nedre delen av
Röttleåns ravin söder om Röttle by. Naturvärdena är här både botaniska och
ornitologiska.
Kvarnbyn har medeltida anor, kvarnverksamheten
fanns redan på 1200-talet. Kvarnmiljön rymmer rikligt med tidiga industriella
lämningar i Röttleåns åravin
från tiden under Visingsborgs grevskap. Röttle by med lämningar främst efter
flera kvarnar och det första handpappersbruket i Småland från 1649. Per Brahe,
som ägde Västanå gods på 1600-talet startade länets första pappersbruk vid
Röttleån. Totalt har det funnits ett 40-tal företag som utnyttjade
vattenkraften vid Röttleån. I Röttle by finns ett stort antal välbevarade
trähus från 1800-talet. Längs den äldre vägen som leder mot Gränna finns stora
fruktodlingar. Miljön har sammantaget en rad olika värdefulla inslag.
Västanå herrgård var en gång ett av grevskapets
tre huvudsäten. Herrgården är idag det enda bevarade Braheslottet i
Grännatrakten. Den exteriör som Västanå har idag är resultatet av en ombyggnad
på 1920-talet.
Den traditionella och småskaliga bebyggelsen ger tillsammans
med åravinen karaktär till området och Röttle är ett populärt besöks- och
turistmål. Röttle omfattas också av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning. Områdets stora natur- och kulturvärden ska värnas.
Riktlinjer
· Gällande områdesbestämmelserna med förhöjd bygglovplikt ska tillämpas. För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskraven i plan- och bygglagen.
· För den del som omfattas av naturreservat ska gällande reservatsbestämmelser tillämpas.
Uppgränna by med Boeryd och Brahehus, Vretaholm, Mällby, Gränna
Beskrivning
Området som sträcker sig från Getingaryd i norr till och med Gränna tätort i söder utgörs
av ett öppet odlingslandskap på strandplanet mellan Vättern och Grännabergets
förkastningsbrant och har stora skönhets-, natur- och kulturvärden. Odlingslandskap
längs östra Vätterstranden med talrika minnen från det feodalt präglade
Visingsborgs grevskap, särskilt Per Brahe d y:s verksamhet på 1600-talet,
däribland Gränna småstadsmiljö som speglar den förindustriella småstadens liv
och som är Sveriges enda nyanlagda stadsbildning med grevliga privilegier.
Området innehåller även fornlämningar, äldre
vägsystem, värdefull bebyggelse och Brahehus slottsruin från 1600-talet. Där
finns också den nyklassicistiska 1800-talsherrgården Vretaholm och Uppgränna by.
Gränna stad har en välbevarad trästadsbebyggelse från sent 1700- och 1800-tal,
samt plan- och tomtstruktur som speglar den äldre stadens separering av
verksamheter och boende.
I området finns även en hällkista och
stenåldersboplatser, järnåldersgravfält, runsten, äldre vägsträckning och
milstolpar.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning. Utveckling av turistisk verksamhet i samverkan med bevarande av natur- och kulturvärden bör stödjas. För Gränna medges viss tätortsutbyggnad.
Riktlinjer
· I det öppna jordbrukslandskapet ska ingen ny bebyggelse tillåtas.
· Helt nya byggnadslägen inom oexploaterade delar av landskapet ska inte tillåtas.
· I övrigt ska nya byggnader förläggas i anslutning till befintlig bebyggelse och vägnät och så att de inte inverkar negativt på de areella näringarnas bedrivande. Placering och utformning ska ske med hänsyn till de speciella förutsättningarna på platsen, som till exempel landskapsbild, byggnadstradition samt natur- och kulturvärden.
· För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskraven i plan- och bygglagen. Vid stora hot om förändringar av befintlig bebyggelse ska detaljplan eller områdesbestämmelser upprättas som reglerar byggnadsåtgärder.
· För Gränna tätort medges utbyggnad. Där ska riksintresset bevakas vid detaljplaneläggning. I samband med ändring av detaljplaner i Gränna tätort bör prövas att införa särskilda skyddsbestämmelser för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen.
·
Gränna och Uppgränna omfattas också av
riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken.
Beskrivning
Riksintresseområdet omfattar Öster, Väster med institutionsområdet, dammarna i Vattenledningsområdet och Söder/Torpa. Dessa områden innehåller goda och välbevarade exempel som på olika sätt speglar viktiga och tidstypiska skeden i stadens historia. De äldsta bevarade byggnaderna härstammar från stormaktstiden som till exempel miljön kring Hovrättstorget och Kristine kyrka. Trähusbebyggelsen har gett staden karaktär under ett par århundranden, som till exempel vid Smedjegatan och på Väster. Därefter växte stenstaden fram på söder, med en väl sammanhållen och funktionalistisk bebyggelse.
Jönköping är ett administrativt centrum sedan 1600-talet med betydelse för stora delar av södra Sverige. Det är en residensstad belägen vid en strategisk kommunikationsknut, in i 1600-talet starkt befäst med hänsyn till anfallsrisken från Danmark. Sällsynt kanalstadsplan från 1600-talets början samt 1800- och 1900- talens industristad och ämbetsmannastad. Jönköping har rikliga minnen från 1600-talsstaden genom den inte helt regelbundna stadsplanen med igenlagda kanaler och inre hamnbassäng. Gamla infartsvägar. Göta hovrätt, Kristine kyrka, rådhus, skola med mera. Det tidigare fästningsområdet väster om kanalen mellan Vättern och Munksjön som under 1800-talets lopp ersattes av en zon av parker och för residensstaden karaktäristiska offentliga byggnader. Småskalig handels- och hantverksbebyggelse i trä som speglar den förindustriella stadens liv. Industristaden och den kraftiga expansion industriutvecklingen medförde med tändsticksfabriken och andra industriella anläggningar. Den tidiga förstaden Väster med rätvinklig rutnätsplan från 1836 och rester av äldre småskalig bebyggelse. Utvidgningar av stadsdelen 1854 och 1877. Hamn och järnvägsanläggningar, tidiga kommunaltekniska anläggningar. Strandpromenad och mer storstadsmässig bebyggelse från 1800-talets slut. Stadsparken. Bäckalyckan. Stadsdelen Söder och del av Torpa som visar stadsbyggnadsutvecklingen under 1900-talets tidigare del med ett planmönster som utgår från den äldre rutnätsplanen och sedan antar den tidstypiska oregelbundna, terränganpassade formen och med bebyggelse av flerbostadshus som är karaktäristisk för 1920- talets klassicism och funktionalismen.
Målsättning
Att bevara områdenas kulturvärden och speciella karaktär. Vattenledningsområdet bör säkerställas som ett friluftsområde.
Riktlinjer
· För områdena gäller varsamhetskraven i plan- och bygglagen.
· I samband med ändring av detaljplaner inom de berörda områdena bör det prövas att införa särskilda skyddsbestämmelser för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, som inte redan är skyddad.
Beskrivning
Större delen av riksintresset ligger inom
Vaggeryds kommun. Det är en fornlämningsmiljö på båda sidor om Vederydssjön med upp till 700 fornlämningar. Inom den del
som ligger i Jönköpings kommun finns fornlämningar i form av gravfält med
domarringar och rösen.
Målsättning
Fortsatt pågående markanvändning.
Riktlinjer
· Fortsatt pågående markanvändning.