Jönköpings kommun ligger så man har ett maritimt klimat, med relativt svala somrar, milda vintrar och hög luftfuktighet. Vindarna är ofta sydvästliga och placeringen på det Sydsvenska höglandet resulterar i något rikligare nederbörd i de västra delarna av kommunen.
Denna beskrivning grundar sig på den kunskap vi har idag. Det pågår mycket arbete inom området och nya fakta kommer att användas vid kommande uppdatering som ska göras av dokumentet ”Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar”.
Temperatur
Årsmedeltemperaturen varierar från år till år, men utifrån de klimatscenarier som den internationella klimatpanelen (IPCC) tagit fram kan man anta att årsmedeltemperaturerna överlag ligger 3-5 °C högre vid seklets slut än vid dess början. De maximala temperaturerna antas också stiga och inträffa allt oftare, liksom antalet värmeböljor (minst 5 dagar med max temp. över 25°C). Antalet enskilda varma dagar (max temp. över 25°C) beräknas i länet bli ca 10 dagar fler från referensperioden (1961-1990) till 2020 och ytterligare ca 30 mot slutet av seklet.
De ökande temperaturerna kommer att leda till kortare vintrar, uppskattningsvis kan perioden med snötäckt mark ha minskat med runt 1 månad redan vid mitten av seklet. Det leder även till senare isläggning och tidigare islossning. En del vintrar kommer dock att vara riktigt kalla även i framtiden (liksom de 2009/10 och 2010/11), då detta styrs av mer temporära meterologiska processer.
Sammantaget ger klimatförändringarna en skiftning i behoven i våra fastigheter, det ger fler dagar med behov av kylning och färre med behov av uppvärmning. Varmare temperaturer leder också till ökad avdunstning, vilket i sin tur ger mycket torrare marker sommartid. Perioderna med lågvatten kommer dessutom att bli längre och ha lägre flöden än idag och grundvattnet påverkas på motsvarande sätt. Den långvariga torkan kommer främst att påverka brunnar och mindre vattentäkter. Ökande temperaturer bidrar också till en ökad bilogisk tillväxt (alger, mikroorganismer), med ökade risker för vattenburen smitta (bakterier, virus) som följd.
Nederbörd och vattenflöden
Årsmedelnederbördet i länet har ökat med 80 millimeter från mitten av 1900-talet till år 2010 och mängden tros fortsätta öka i samma takt. Mot slutet av seklet kan det uppgå till runt 890 millimeter, vilket är en betydande ökning från dagens årsmedelnederbörd på 821 millimeter. Variationen mellan olika år är stor och kommer att fortsätta vara det även i framtiden, det innebär att nederbörden vissa år kan vara betydligt större än det som tagits fram i scenarierna. Även variationerna under året är stora och de kommer att bli större. Nederbörden i kommunen och länet förväntas öka med över 33 % vintertid, ca 10 % under vår och höst, men minska med ca 20 % under sommaren (juni-augusti). Geografiskt kommer ökningen att vara som störst i de områden där det faller mest idag, vilket betyder att områden som redan idag har problem med stora regnmängder och vattenflöden utsätts för en än större påfrestning i framtiden. Intensiteten och förekomsten av intensiva regn samt lokala häftiga regn kommer att öka, särskilt under sommarmånaderna, det innebär att mycket vatten kommer att rinna på markytan och ge väldiga ökningar i flödesnivåer i vattendragen, om än tillfälligt. Dagens 100-årsflöde väntas därför inträffa oftare framöver och riskerar att ställa till stora problem. Kring utloppet till Munksjön och vidare ut i Vättern kan flödet vid 100-års-tillrinning dessutom öka med runt en femtedel, vilket skulle orsaka översvämningar i centrala Jönköping. Höga flöden ökar också erosionen längs vattendrag och runt sjöar, det tillsammans med ökad avrinning och högre grundvattennivåer ökar risken för stabilitetsproblem i marken. Strandlinjen mot Vättern är känslig, då stora delar av ytlagret består av erosionskänsliga jordarter och det förekommer redan idag ras och skred inom vissa områden i kommunen.
Allt mer nederbörd kommer att falla under vintermånaderna, ökad nederbörd under vintern innebär mer regn när det redan är blött och marken är vattenmättad, det leder i sin tur till att mycket rinner bort som ytvatten. Stor tillrinning till vattendrag och sjöar beräknas därför ske vintertid och kommer då överträffa dagens mängder. De kortare vintrarna leder också till minskad magasinering av vatten (i form av snö och is), vilket ger en mindre vårflod under normalåren. Det kommer dock att förekomma ordentligt kalla vintrar och de åren kommer det att innebära att de ökade nederbörden ger stora mängder snö.
Kvaliteten på råvatten i vattentäkter kan komma att försämras, då ökad nederbörd och ytavrinning innebär en större tillförsel av humus och näringsämnen. Översvämningar innebär även en ökad risk för kemisk förorening av dricksvattentäkter.
Definitioner
10-årsflöden/-regn: flöde/regn så kraftigt att det med 10 % sannolikhet (1 på 10) inträffar under en tid på ett år.
100-årsflöden/-regn: flöde/regn så kraftigt att det med 1 % sannolikhet (1 på 100) inträffar under en tid på ett år.
Vindar
Analys av vinddata visar att 1900-talet har medfört ett allt lugnare vindklimat, med andra ord uppstod färre stormar i slutet av århundradet. Modellresultaten för extrema vindar är så spretiga att det är svårt att dra några slutsatser kring varken återkomsttid eller intensitet.
Det finns dock andra slutsatser som kan dras kring effekter av framtida stormar, oavsett eventuella förändringar i vindstyrka. Vindar och stormar orsakas av temperaturskillnader, med ett varmare klimat kommer förutsättningarna för stormar därför att skjutas över mer och mer från höst och vår till vintern. Vi kommer då ha vattenmättade jordar utan tjäle, vilka har sämre hållfasthet, detta sammantaget leder till större risker för t.ex. stormfällning av träd.
Här beskrivs några av de möjliga åtgärder som har kopplingar till samhällsplanering och fysisk planering, kommunen har också antagit riktlinjer som finns samlade i ”Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar”. I skrivande stund gäller de riktlinjer som antogs 2009, men arbete pågår för att ta fram en mer aktuell version.
Temperatur
En minimering av värmeeffekten kan uppnås genom att t.ex. använda material som reflekterar istället för att absorbera solljuset, på byggnader och i utemiljö. Parker och grönområden kommer att bli allt viktigare, dessa kan vara upp till fem grader svalare än den omgivande hårdgjorda staden. Att öka andelen grönytor i en stad med 10 %, har beräknats sänka den genomsnittliga utomhustemperaturen med upp till 4 grader. Detta beror bland annat på den avdunstning och skuggning som vegetationen bidrar med.
Vi kan även behöva ta fram åtgärder för ökat skydd vid värmebölja, detta gäller framförallt för verksamheter inom vård och omsorg, som exempelvis sjukhus och äldreboenden.
Nederbörd och flöden
De lägsta punkterna i kommunen finns kring Vättern, det är alltså hit mycket av de vatten som rör sig på och genom marken rör sig. De områden som ligger kring sjön är alltså de som ligger nedströms från stora delar av kommunen och som drabbas hårdast om stora mängder vatten plötsligt tar sig ner genom systemet. Om mycket kraftiga nordliga vindar sammanfaller med stora mängder nederbörd, skulle effekten bli ännu större. Det skulle innebära att vattnet i Vättern trycks mot den södra stranden och in i Munksjön, vilket i sig höjer vattennivån. Om det dessutom regnar kraftigt adderas de flöden som mynnar ut i Munksjön och Rocksjön, tillsammans förändrar allt detta vattennivån kraftigt. Medelvattennivån i Vättern ligger idag på +89.0 meter, utredningar har dock visat att man bör planera för en vattennivå på +90.3 m, baserat på den uppskattade förändringen de kommande 200 åren, förutsatt en oförändrad vattendom.
Flera av de kommunala dagvatten- och avloppssystem har redan
idag problem, då de är dimensionerade för normala regn, problem uppstår därför
när nederbördsmängden överstiger det normala. Detta kan lösas genom en
kombination av att öka kapaciteten i de befintliga systemen och minska mängden
vatten som behöver tas om hand i dagvattensystemet. För att minska mängden
vatten som ska tas omhand av systemet finns två möjligheter, infiltration på
plats och olika fördröjande åtgärder. Infiltration på plats sker genom att
minska mängden hårdgjorda ytor, till förmån för genomsläppliga ytor som tar upp
en del vatten, som t.ex. växtbäddar, gräsmattor och särskilt utvecklade
genomsläppliga markmaterial. Fördröjande åtgärder gör att vatten portioneras ut
och når ledningarna i olika takt, samtidigt som det lämnas tid för avdunstning.
Det kan handla om att anlägga vattenhållande (gröna) ytor, områden som bildar
dammar i samband med kraftigt regn eller våtmarker av olika slag. Även
vegetation i sig kan fördröja vattnet på sin väg mot dagvattensystem och sjöar,
på varje blad och kvist kan lite vatten sitta kvar och växterna kan ta upp en
del på vägen. För att öka mängden vegetation i hårgjorda miljöer kan man till
exempel använda sig av gröna tak eller väggar, som kan finnas på redan
existerande ytor. Det är även viktigt att se till så vattnet i våra hårdgjorda
miljöer leds på ett sådant sätt att belastningen fördelas på flera ledningar.
Skapande och utvecklande av våtmarker på strategiska platser minskar risken för översvämningar, både i sin direkta närhet och nedströms, då dessa buffrar och fördröjer vattnet på vägen ner genom systemet. Trycket kan alltså lättas nedströms, genom att skapa ytor för vattnet att dröja kvar längre upp i systemet. Man kan även låta vattnet brädda inom strandzonen, detta förutsätter dock ett system med öppna diken istället för rör. Dikena bör göras med svagt lutande slänter och områden som kan bilda ”dammar” när mycket vatten är i rörelse. Det kan vara nödvändigt att avsätta strategiskt lokaliserade områden för dessa ändamål.
Även naturområden utan kontakt med sjöar och/eller vattendrag har betydelse för infiltration av regnvatten. De kan fungera som utjämningsmagasin och på så vis minska risken för översvämningar av bebyggelse och bostadsnära natur. Här kan man även skapa vattenvägar, ytor dit vatten styrs vid mycket kraftiga regn, där det kan rinna utan att orsaka skador på bebyggelse och viktig infrastruktur. Ytorna som används kan vara allmän platsmark övrig tid, men utformas så vattnet kan ledas längs med ett lämpligt stråk vid behov. Detta kan med fördel samplaneras med öppen dagvattenhantering, vilket gör att funktionen syns delvis även till vardags och att sträckan etableras även mentalt som en del i ett vattenbärande system. I de delar av kommunen som inte påverkas direkt av vattennivån i Vättern bör vi därför planera utifrån scenarierna för 100-årsregn och -flöden. Stort fokus bör även läggas på placering, inte enbart vid planering av bebyggelse i strandnära läge utan även i det övriga landskapet, för att undvika platser som kan översvämmas vid kraftiga regn. Vid förtätning är det dessutom viktigt att även redovisa den befintliga bebyggelsens framtida dagvattensituation, då ny bebyggelse och exploatering kan förändra såväl vattenmängder som vattnets rörelser.
Vatten rör sig nedåt, oavsett var kommungränsen finns. Det kan därför vara klokt med mellankommunala samarbetsprojekt, ett sätt att avgränsa ytorna kan vara genom våra olika avrinningsområden. Här påverkas alla av funktionaliteten i samma vattendrag, hastiga stora flöden, ytor som översvämmas längs vägen och de som bor och verkar kring utloppet till recipienten. Frågor som bör behandlas: grundvatten, sjöar, vattendrag, hav. Det handlar inte bara om de vatten vi har inom kommunen, flödet härifrån påverkar i vissa fall områden som ligger långt utanför kommunens gränser.
Möjligheter att styra
Kommunen ska i översiksplan och detaljplaner endast peka ut områden för bebyggelse som är lämpliga för det tänkta ändamålet, då ska hänsyn vara tagen även till klimatförändringar. Mer översiktliga riskbedömningar i samband med översiktlig planering kan fungera som underlag för beslut om särskilda riskanalyser för detaljplanering och byggande i utpekade områden och för särskilda objekt.
Att upprätta en anpassningsplan med önskade konkreta åtgärder, kan vara ett bra sätt att hantera befintlig stadsbebyggelse. På så sätt samlas all information på ett ställe och gör den enkel att hitta. Många av de åtgärder som kan göras för att klimatanpassa samhället, kostar mindre om de genomförs i samband med någon annan insats. Det är därför viktigt att informationen finns tillgänglig när man arbetar med att ta fram planer för nya projekt, det kan handla om samordning kring exempelvis invallning av större områden för att förhindra översvämning, åtgärder för avledning av ökad mängd dagvatten eller stabilisering av klimatförändringspåverkad mark för att förhindra ras och skred.
Kommunen har stöd i plan- och bygglagen (PBL) för att peka
ut riskområden i översiktsplan, dock är detta inte bindande. Kommunen har även
möjlighet att ställa krav på klimatanpassning vid ny exploatering,
möjligheterna att påverka är dock betydligt mer begränsade när det kommer till
befintliga strukturer, då PBL inte fungerar som verktyg för påverkan på
utformning och skydd av befintlig bebyggelse. I de fallen kan kommunen endast
göra egna insatser, men inte tvinga någon fastighetsägare att anlägga
skyddsåtgärder i efterhand. Möjlighet att ställa krav återkommer dock om
fastighetsägaren lämnar in nytt bygglov, i samband med detta kan krav ställas
på det som ska ändras.
Lantmäteriet tar fram, mäter in med laser, ny rikstäckande höjdmodell, beräknas vara klart 2015. (www.lantmateriet.se – Kartor – Höjddata – Ny nationell höjdmodell).
Bland underlagen finns tre kartor från en översvämningskartering som genomförts av SWECO, på uppdrag av kommunen, vilka visar på en del av sårbarheten i Jönköping och Huskvarna. Översvämningskarteringar har genomförts av såväl Jönköpings kommun som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), dessa finns hos kommunen.
Naturolycksdatabas – med information om inträffade olyckor. Insamlade dokument från olika myndigheter, sammanfattning med orsak, händelseförlopp, skadeverkan och lärdomar. Denna är tänkt som kunskapskälla och finns hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Källor
Vi måste anpassa oss till ett förändrat klimat, Samhällsbyggaren, nummer 6, 2011, s. 8-13.
Klimatanalys för Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköping (2012).
Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar, Jönköpings kommun (2009).
Konsekvenser av klimatförändringar i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköping (2011).
Anpassning till ett förändrat klimat, Länsstyrelsen i Jönköping (2014, underlag för remiss).
Bygg för morgondagens klimat, Boverket (2009).
Mångfunktionella ytor, Boverket (2010).