Efter Christopher Polhem, 1661-1751, uppfinnare, industriman, "den svenska mekanikens fader". Christopher Polhem föddes i Tingstäde på Gotland. Föräldrar var handelsmannen i Visby Wolf Christoph Polhammar och Christina Eriksdotter Schening. Vid tio års ålder kom Polhem till Stockholm, där hans farbror höll honom i skola några år. Efter farbroderns död arbetade han på olika gårdar. Han inrättade en ur- och redskapsverkstad på Södertörn och utbildade sig samtidigt i latin och matematik. Hans begåvning upptäcktes och han rekommenderades för fortsatta studier i matematik m. m. hos professor Anders Spole i Uppsala. Studierna genomförde Polhem 1687-1690. Under studieåren blev han berömd genom att rekonstruera och sätta igång domkyrkans gamla konstur. Han anställdes av Bergskollegium och fick 1694-1696 genomföra en studieresa i utlandet. Därefter utnämndes han till direktör över bergsmekaniken och var 1700-1716 konstmästare vid Falu gruva med många förbättringar som följd t. ex. vid stånggångarna. Som underlag för teknisk utbildning anordnade Polhem 1697 en modellkammare med ritningar och modeller i trä, Polhems mekaniska alfabet. De finns numera på tekniska museet i Stockholm. Hans uppfinningar är otaliga och inom de mest skilda områden. Han konstruerade t. ex. hyvel- och räffelverk, valsverk, tröskverk, sånings- och hackelsemaskiner, strump- och bandvävstolar, maskiner för spolning, kardning och tvinning och mycket mera. 1699 grundade Polhem manufakturverket i Stjärnsund, där en mängd av honom konstruerade maskiner användes. De mest berömda produkterna därifrån är polhemslåset och Stjärnsundsuren. 1716 fick Polhem titeln kommerseråd och blev adlad, efternamnet Polhammar blev Polhem. 1718 antog Karl XII Polhems förslag till en kanal mellan Norrköping och Göteborg. Arbetena för slussen vid Trollhättan påbörjades av Polhem, men p. g. a. konungens död uppsköts arbetet. Det kom att ligga nere i trettio år. Slussbyggnader, broar och kvarndammar byggdes på olika håll i landet och visade på Polhems förmåga som vattenbyggare. Polhem dog i Stockholm 1751 och hans gravplats finns i S:t Maria Magdalena kyrka. I stadsdelen Bäckalyckan har flertalet gator uppenbarligen namnsatts efter kategorin Berömda svenskar, förutom Polhem t. ex. Selma Lagerlöf och Sergel.
Bäckalyckeområdets utbyggnad skapade behov av nya gatunamn och de lokala anknytningarna saknades. Exempel på detta är Selma Lagerlöfsgatan, von Platensgatan, Thorildsgatan, Pipersgatan, Sergels gata, Polhemsgatan och Stagneliegatan.
Den senare delen från Lennart Lindberg, Gudmundsgillet.