Varför just denna gata har fått namn efter Sankt Göran är oklart. Efter Sankt Göran, kristen martyr, helgon. Sankt (S:t) Göran utanför Norden S:t Georg. Fakta är osäkra om Sankt Göran men han ska ha varit en romersk, kristen soldat från Kappadocien (Mindre Asien), som led martyrdöden under förföljelser på 300-talet. Det helgon vi minns hör dock till sagovärlden. Legenden om S:t Göran och draken lyder i korthet: Riddaren, S:t Göran, kommer en dag till staden Selena i det hedniska landet Libyen. I sjön bodde draken som ingen kunde döda. Då fåren, som var drakens föda tog slut, bestämde kungen att man skulle offra en människa åt draken. Man drog lott och lotten föll på konungens enda dotter och han blev tvungen att följa sin egen lag. Då prinsessan väntade på sitt öde kom riddaren och stack sitt spjut i draken. Han sade till prinsessan att i Herre Jesu Kristi namn binda sin gördel om drakens hals och leda den fram till staden. Där dräpte S:t Göran draken och konungen och allt folket antog den kristna tron. S:t Göran framställs som en riddare till fots eller till häst med lans, svärd och sköld. Inte sällan håller han en vit fana med ett rött kors och kämpar ofta mot draken. Prinsessan symboliserar tron och kyrkan. Legenden berättar om kampen mellan gott och ont - kyrkan och hennes fiender. Georg framställs i konsten som en symbol i kampen mot det onda. Han är sedan 1100-talet soldaters och riddares skyddshelgon och scouternas skyddspatron. Han är också Englands skyddspatron och firas den 23 april, Englands nationaldag. I Storkyrkan i Stockholm finns en berömd skulptur, Sankt Göran och draken, till minnet av slaget vid Brunkeberg 1471. Prinsessan ska symbolisera det svenska riket, riddaren Sten Sture den äldre och draken den danske kungen Kristian I.
Redan på 1915 års karta och även 1948 års dito finns ett stort antal namn med anknytning till huvudstaden. Exempel Sankt Göransvägen, Gustaf Adolfs vägen (kom aldrig till stånd), Birkagatan. Banérvägen och Vasavägen. Begreppen saknar förankring i staden men troligtvis har man bestämt sig för att återanvända en del gatunamn från huvudstaden.
Den senare delen från Lennart Lindberg, Gudmundsgillet.