Efter Johan Tobias Sergel, 1740-1814, tecknare, skulptör. Sergel föddes och dog i Stockholm. Han ligger begravd på Adolf Fredriks kyrkogård. Hans far var hovbrodör Christofer Sergel och modern hette Elisabet Zwyrner. De invandrade från Eisenach i Tyskland till Sverige 1737. Johan Tobias Sergel var sambo med Anna Elisabet (Annarella) Hellström. Sergel studerade vid Tyska skolan i Stockholm. Han arbetade sedan i faderns textilverkstad och lärde sig samtidigt teckna och modellera. Var elev hos J. E. Rehn och P. H. L`Archevêque vid slottsbygget i Stockholm. År 1767 fick Sergel statsstipendium och reste till Italien där han stannade i elva år. Under de åren fick hans konst mognad och karaktär som blev betydelsefullt för den samtida skulpturutvecklingen. År 1779 blev han medlem av franska konstakademien. Han var hyllad av Gustav III som Sveriges störste konstnär och ansågs vara Sveriges mest begåvade skulptör. 1799 blev han utnämnd till kunglig statybildhuggare i Sverige. Ett av hans mästerverk är statyn av Gustav III på Skeppsbron i Stockholm. Han har gett namn åt Sergels torg, Sergelarkaden och Sergelgatan i Stockholm. Idag finns en staty av Sergel på Sergelgatan där hans ateljé låg. Sergel var också en genial tecknare och har 2000 teckningar på Nationalmuseum. Vart femte år delas Sergelpriset ut av Konstakademien till hans minne och har så gjorts sedan 1945. Den förste som fick priset var Carl Eldh. I stadsdelen Bäckalyckan har flertalet gator uppenbarligen namnsatts efter kategorin Berömda svenskar, förutom Sergel t. ex. Selma Lagerlöf och Polhem.
Bäckalyckeområdets utbyggnad skapade behov av nya gatunamn och de lokala anknytningarna saknades. Exempel på detta är Selma Lagerlöfsgatan, von Platensgatan, Thorildsgatan, Pipersgatan, Sergels gata, Polhemsgatan och Stagneliegatan.
Den senare delen från Lennart Lindberg, Gudmundsgillet.