Efter Erik Johan Stagnelius, 1793-1823, författare. Stagnelius föddes 1793 i Gärdslösa prästgård på Öland och dog 1823 i Stockholm. Hans far var kyrkoherde i Gärdslösa, senare biskop i Kalmar. Redan i unga år uppvisade Erik Johan ett ovanligt minne, snabb uppfattning och livlig inbillningskraft (fantasi). Stagnelius blev student i Lund 1811. Han avlade kansliexamen i Uppsala 1814. Han erhöll därefter tjänst på ecklesiastikexpeditionen, där han tjänstgjorde till 1821. Stagnelius var sedan unga år sjuklig med magont och troligen hjärtfel. Han vistades ofta i föräldrahemmet i Kalmar. Versen var hans naturliga uttrycksmedel och hans produktivitet var enastående. Hans diktning avspeglar tankar om kärlekens gåta, religion och världsåskådning. Under sin livstid utgav Stagnelius Wladimir den store, 1817, Liljor i Saron, 1821 och Bacchanterna, 1822, alla anonymt. Efter hans död utgavs Samlade skrifter. Stagnelius ligger begravd på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm. I stadsdelen Bäckalyckan har flertalet gator uppenbarligen namnsatts efter kategorin Berömda svenskar, förutom Stagnelius t. ex. Selma Lagerlöf och Polhem.
Bäckalyckeområdets utbyggnad skapade behov av nya gatunamn och de lokala anknytningarna saknades. Exempel på detta är Selma Lagerlöfsgatan, von Platensgatan, Thorildsgatan, Pipersgatan, Sergels gata, Polhemsgatan och Stagneliegatan.
Den senare delen från Lennart Lindberg, Gudmundsgillet.