Varför just denna gata har fått namn efter Esaias Tegnér är oklart. Efter Esaias Tegnér, 1782-1846, skald, professor, biskop. Esaias Tegnér föddes på komministerbostället Kyrkerud i By socken i Värmland. Föräldrar var komministern och kyrkoherden i Millesvik, Esaias Tegnér och Sara Maria Seidelius, bekant för sin skönhet. Fadern dog redan 1792. 1799 skrevs Tegnér in som student vid Lunds universitet. Han väckte uppseende genom sin lysande begåvning och gjorde snabb karriär. 1812 blev han professor i grekiska. Han blev under denna tid också en känd diktare, bl. a. med dikten Det eviga från 1810 och den patriotiska Svea, med vilken han vann Svenska Akademiens Stora pris 1811. Han blev själv ledamot av akademien 1819. Tegnér var en stor talare och hans Tal vid jubelfesten 1817 anses som det förnämsta. Senare, som biskop, blev hans "skoltal" berömda. I den långa blankversdikten Epilog vid magisterpromotionen i Lund 1820 återfinns kända bevingade ord t. ex. " det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta". Mycket populärt blev verseposet Frithiofs saga, vilket kom ut 1820-25 och hade stoff från en isländsk saga. År 1824 blev Tegnér biskop i Växjö och grep med kraft sig an att organisera, låta bygga nya kyrkor och förbättra undervisningsväsendet. Det senare låg på denna tid under kyrkans överinseende. Tegnér deltog också med iver i riksdagsarbetet - en dåtida biskop var också riksdagman. Tegnér led av depressioner och blev 1840 sinnessjuk och sedan aldrig helt frisk. Han avled 1846.
Söders utbyggnad skapade behov av gatunamn och de lokala anknytningarna saknades. Exempel på detta är Berzeliigatan, Tegnérgatan, Bellmansgatan och Mollbergsgatan.
Den senare delen från Lennart Lindberg, Gudmundsgillet.