Namnet Bäckalyckan förekommer för första gången år 1646 i ett rådhusrättsärende. Som större gårdsenhet är Bäckalyckan inte definitivt belagd förrän på 1854 års stadskarta och i en överlåtelsehandling från 1858. Gårdens ägor låg mellan Junebäcken i öster, Skjutsarehagen (numera stadsparken) i väster, Dunkehalla i norr och Torpa ägor i söder. Området kan före 1854 ha varit en del av de gemensamma betesmarkerna, eller möjligtvis även tidigare i privat ägo. Det kan även förhålla sig så att markerna väster om, liksom tidigare nämnts öster om, Junebäcken utgjordes av utarrenderade åkerlyckor. Bäckalyckans gård var kanske resultatet av 1700-talets strider om äganderätten till jordarna inom staden. Söder om Bäckalyckans gård anlades 1881 Jönköpings Vestra tändsticksfabrik. På 1890-talet blev det modernt bland de förmögnare borgarna att lämna sina hus eller stora våningar i städernas centrala delar för att flytta ut i villor utanför de gamla stadskärnorna. För Jönköpings del fanns det knappast någon privat egendom som låg mera centralt till och för övrigt uppfyllde förutsättningarna för att bli patricierförstad bättre än egendomen Bäckalyckan strax väster om Junebäck. Åren 1899-1900 avsöndrades här det första halvdussinet stora villatomter, och fram till 1913 hade bebyggelsen fått en avsevärd omfattning. 1913 kom Bäckalyckan inom stadsplanegränsen. Bäckalyckan består av förleden bäck det vill säga Junebäcken och lycka vilket syftar på öppning i skog.
Källor: Bebyggelseinventeringar, bebyggelsehistoria mellan 1950 och 2000, Stadsbyggnadskontoret. Jönköpings stads historia, del tre. Lennart Lindberg, Gudmundsgillet.