Sannolikt efter Salomon August Andrée, 1854-1897, ingenjör, polarforskare. S. A. Andrée föddes i Gränna och dog 1897 på Vitön, nordöst om Spetsbergen. Det sägs att han som spädbarn blev belönad för sitt utseende och som vuxen ansågs vara energisk, plikttrogen och uppslagsrik. Föräldrar var apotekaren Claes Gerry Andrée och Jakobina Gustafva Heurlin. Åren 1871-74 utbildades han vid Teknologiska institutet i Stockholm, sedermera Tekniska högskolan, KTH. Efter detta bedrev han studier i utlandet. Mellan 1874-80 fick han praktisk ingenjörserfarenhet, bl. a. som ingenjör vid Norrahammars bruk. Han var även delägare i Stillefors mekaniska verkstad i Lockebo söder om Jönköping. 1880-82 var han assistent i allmän och tillämpad mekanik vid Teknologiska institutet. 1882-83 deltog han i den svenska meteorologiska expeditionen till Spetsbergen där han ledde de luftelektriska experimenten. Det var under detta arbete som han kom in på det som skulle göra honom känd, nämligen vetenskapliga ballongfärder. Från 1884 var han anställd som ingenjör vid Kungliga Patentbyrån, 1895 blev han överingenjör där. 1886 tillkom Svenska uppfinnareföreningen på initiativ av Andrée. Under åren 1886-89 var han överlärare i experimentalfysik vid KTH. Andrée lärde sig ballongflygning 1892 och gjorde sedan en rad egna uppstigningar i Sverige. Andrée erhöll anslag från Vetenskapsakademin och stiftelsen Lars Hiertas minne till vetenskapliga ballongers utförande och redogjorde i olika avhandlingar för sina observationer under färderna. Andrée visade även stort intresse för allmänna, sociala frågor och var ledamot i stadsfullmäktige i Stockholm 1891-94. Genom bidrag från kung Oscar II, Alfred Nobel och andra fick Andrée medel att göra en polarexpedition. För expeditionen tillverkades Örnen, en styrbar vätgasballong. Syftet var att göra en 6 till maximalt 30 dagar lång forskningsfärd över polarområdet mot Berings sund. Örnen lyfte med Andrée, Nils Strindberg och Knut Fraenkel som besättning från Danskön (Spetsbergen ) 11 juli 1897. Redan 14 juli, efter endast 65 timmars luftfärd, havererade ballongen och en isvandring följde. 5 oktober kom man till Vitön utanför Spetsbergen och omkom där. Först 1930 återfanns kvarlevorna på ön. Utrustningen kunde tas tillvara och finns i Grenna Museum, avdelningen för Andréexpeditionen. Under åren har arbetade i Norrahammar ska han ha bott i ett hus som kallades Rommedalen. Huset är nu rivet men låg på Andrégatan 1, detta ska vara anledningen till gatans namn.