Energi

Vindkraft

Förbränning av fossila bränslen, till exempel bensin och olja, bidrar till växthuseffekten och ger utsläpp av försurande och övergödande ämnen. Kommunens mål och ambition är att minska användandet av fossila bränslen och istället öka andelen förnybar energi. Samhällets användning av energi belastar idag miljön på flera olika sätt. Exempel på kommunal energiproduktion i Jönköping är fjärrvärmeanläggningar, vattenkraft, vindkraft, biogas samt solceller och solvärme.

Viljeinriktning

· Kommunen ska sträva efter en effektiv och förnybar energiproduktion samt en effektiv energianvändning. För att skapa ett hållbart samhälle är det viktigt att använda energi som annars skulle gå förlorad.

· Lokala och regionala energikällor ska prioriteras och stå för en så stor del som möjligt av vår energianvändning för att bidra till att uppnå länets mål att vara ett plusenergilän 2050.

· I all planering och byggande ska energifrågorna belysas och vikten av att bygga hållbart ur energisynpunkt ska påtalas.

· Kommunen ska främja innovativa projekt och ett hållbart byggande med fokus på bland annat utformningen av husens klimatskal, primärenergianvändning och klimatpåverkan.

· Distributionsnät för energi ska utvecklas för en god försörjningstrygghet, vara flexibla och effektiva samt fortsätta utvecklas för att vara robusta och ”smarta”.

· Nya kraftledningar ska markförläggas så långt som möjligt, för att främja en god markhushållning, beakta landskapsbilden samt skapa en attraktiv boendemiljö.

· Biogasproduktionen i kommunen ska eventuellt fortsätta utvecklas för att ersätta ytterligare fossila bränslen i transportsektorn. En utveckling förutsätter att biogasproduktionen kan bedrivas som en ekonomiskt hållbar verksamhet.

· Utvecklingen av fjärrkyla- och fjärrvärmenätet i kommunen ska fortsätta genom utbyggnad i nya områden och en ökad anslutning inom befintliga nät där så är lämpligt och möjligt.

· Befintlig lokal vattenkraft ska användas så effektivt som möjligt med god miljöhänsyn med avseende på vattenkvalitet och vattenregleringsåtgärder.

· Utbyggnad av vindkraft, solvärme och solel ska främjas.

· Kommunen pekar ut områden möjliga för utredning av vindkraftsparker och i övriga delar kan det vara möjligt med enstaka vindkraftverk, dessa prövas från fall till fall.

Motivering

Energi används varje dag på många olika sätt, exempelvis till uppvärmning av bostäder, belysning och elektriska produkter, transporter, industrier och matproduktion. Hur energi produceras och används i kommunen framgår av nedanstående diagram (2011). Fossila bränslen, med oljan i spetsen, täcker den största delen av vårt energibehov. Oljan är en ändlig resurs och andra bränslen måste på sikt ersätta denna. Som framgår av diagrammet används fossil energi framför allt i transportsektorn. Sannolikt utgörs en del av elanvändningen även av icke förnybar el men uppgifter om omfattningen saknas. Det är angeläget att energianvändningen effektiviseras i så stor utsträckning som möjligt för att beakta och minska miljö-, hälso- och klimatpåverkan och för att minska energiåtgången.

För att skapa ett hållbart samhälle är det viktigt att vi använder energi som annars skulle gått förlorad och förnybar energi till exempel vatten-, vind-, sol- och bioenergi. För att nå detta mål är det därför viktigt att energifrågor blir belysta i all planering/projekt och att kommunen är positiv till att främja innovativa projekt och nya idéer. Jönköpings kommun har ställt sig bakom Jönköpings läns Vision 2050 – Jönköpings län är ett plusenergilän. Visionen innebär bland annat att Jönköpings län till år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år 2007 och ökar produktionen av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas till andra län och länder. Kommunen har som mål i Program för hållbar utveckling – miljö 2014-2020 att minska energianvändningen per invånare med minst 10 % till år 2020 och av den totala mängden elenergi som används i kommunen (geografiskt område) ska minst 50 % vara lokalt producerad i kommunen och förnyelsebar senast år 2020. Länets och kommunens visioner och mål motiverar en kraftfull satsning på att ta hand om energiresurser som annars går förlorade, lokalt förnybar energiproduktion samt en omfattande effektivisering av energianvändningen.

Lokalt producerad el för respektive år samt målen för 2012 och 2020.

Lokal effektiv och förnybar energiproduktion

Biogas är ett miljövänligt lokalt producerat bränsle som utvinns ur olika typer av avfall som till exempel matavfall och slam från avloppsreningsverk. Det är angeläget att så stor andel som möjligt av det biologiska avfallet används för produktion av biogas. Det bedöms angeläget att höja insamlingsgraden i befintligt matavfallssystem men även att utreda samverkan inom regionen med syfte att samordna insamling och produktion för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig verksamhet med stordriftsfördelar. Eftersom transportsektorn använder en stor andel fossila bränslen bedöms det extra angeläget att använda biogasen som fordonsbränsle.

Fjärrvärmen bidrar till hushållning med våra gemensamma resurser eftersom det är en uppvärmningsform som tar tillvara resurser som annars skulle gå förlorade, till exempel rester från skogsbruket, avfall och spillvärme från industri och hushåll. Förutom återvinning av energi används förnyelsebar energi till största möjliga utsträckning. I stället för att varje hus har en egen värmekälla så delar man på ett system som är resurseffektivt och genererar låga utsläpp.

Fjärrkyla bygger på att kallt vatten distribueras i ett ledningsnät på samma enkla sätt som fjärrvärme. Själva tekniken är enkel och bygger på att man kyler vatten på en plats och slussar sedan ut det genom rör till bostäder, kontor, sjukhus, industrier och andra miljöer som behöver avkylning. I Jönköping har vi särskilt bra förutsättningar för fjärrkyla eftersom vi kan använda Vätterns kalla vatten och även överskottsvärme i fjärrvärmesystemet. Det gör att det går åt väldigt lite eltillskott.

Fjärrvärmen och fjärrkylan är fortsatt viktiga för att utveckla Jönköping i en hållbar riktning. Stadsplaneringen ska därför medverka till att skapa goda förutsättningar för utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla i nya områden och inom befintliga fjärrvärme- och fjärrkylaområde där så är lämpligt och möjligt.

Solvärme är en miljövänlig uppvärmningsform och etablerad teknik finns. Då Jönköpings kommun använder avfall som bränsle i fjärrvärmesystemets basproduktion finns för närvarande ett värmeöverskott sommartid. Jönköpings kommun bedömer därför att solvärme framför allt bör prioriteras i områden utanför områden där fjärrvärme finns.

Lokalt producerad el med hjälp av solceller kan ske både i liten skala till exempel på privata byggnader eller i större anläggningar som drivs av större aktörer och tillgänglig teknik blir successivt mer effektiv. Produktionen av solel i kommunen är än så länge mycket begränsad men det bedöms vara angeläget att kommunen på olika sätt främjar lokal solelsproduktion. Detta bör framför allt ske i den fysiska planeringen samt genom utveckling av det lokala elnätet. Installation av solceller bör övervägas vid nybyggnation. Integration i fasad/tak eller annan del av byggnaden bör eftersträvas. För att få en så optimal effekt som möjligt är det viktigt hur byggnaderna placeras och vilken utformning takvinklar ges.

Den vattenkraft som finns inom Jönköpings kommun är etablerade sedan länge. Vattenkraften är en förnybar energikälla och utgör ett komplement till vindkraften genom att den kan balansera variationer i vindkraften beroende på hur mycket det blåser. Vattenkraften ska användas så effektivt som möjligt och med stor miljöhänsyn.

För att klara kommunens uppsatta mål när det gäller lokalt producerad el av förnybara energikällor är vindkraft en viktig del. Kommunen är positiv till att etablera vindkraft och i dagsläget finns tretton större vindkraftverk byggda i den nordöstra delen av kommunen samt fyra mindre på Visingsö. Inom kommunen finns ett riksintresse för vindbruk och förutsättningarna för att använda området för vindbruk får inte påtagligt försvåras genom att bostadsbebyggelse eller annan verksamhet lokaliseras i närheten.

Robusta och smarta energinät

Smarta energinät är ett samlingsbegrepp för distributions- och användningssystem för el, värme och kyla som genom styrning med IT främjar rätt beteenden och ett så effektivt och hållbart utnyttjande av energiresurserna som möjligt. Kort sagt handlar det alltså om att utveckla ett energisystem som är effektivt, hållbart, robust och säkert. Smarta energinät ökar flexibiliteten för alla och gör det möjligt att nyttja nya tjänster som hjälper oss att skapa ett hållbarare energisystem. Det kan handla om att styra energianvändning till perioder då det finns gott om energi och priserna är låga, eller att lagra upp energi när det finns överskott som kan användas när behovet är större. Överskottet kan till exempel komma från vindkraft när det blåser. Att möjliggöra mikroproduktion eller småskalig återvinning av energi, samt förmåga att begränsa effektbehovet vid effekttoppar är andra exempel.

För att kunna utveckla och etablera robusta och smarta energinät behöver energifrågorna finnas med i tidiga skeden av planeringsprocesserna. Då kan placering av stationer och ledningar ske efter energi- och effektbehov och på så sätt kan energiförluster i ledningar och anläggningar minimeras. Möjligheter till att bygga hus och anläggningar som är bra för småskalig el- eller värmeproduktion är till stor del beroende av hur husen placeras och utformas. Hänsyn måste även tas till framtida möjligheter att lagra energi, laddning av elfordon och automatisering av nätfunktioner, som till exempel kopplingsutrustning. Om man ska kunna få bort användningen av växthusgasen SF₆ i ställverk, krävs teknik som tar något större utrymme. Placeringen av nätstationer bör även klara fastställda nivåer för översvämningsrisker för att vara robust och säker.

Hållbar planering och byggande

En hållbar planering från energisynpunkt främjar en högre exploateringsgrad genom att en lägre omslutningskvot (omslutningsarean/byggnadens golvarea) kan uppnås. Bebyggelsen bör dessutom om möjligt även anpassas efter förhärskande vindriktning, solinstrålning och mikroklimat även om dessa anpassningar inte väger lika tungt som exploateringsgrad beträffande reducerad energianvändning. Utformning/placering av byggnader och val av takvinklar ska dock om möjligt främja användning av solenergi. Detaljplanen bör också väga in möjligheten till synergieffekter med omgivande strukturer utanför planområdet och bör där så är lämpligt främja utbyggnad av fjärrvärme/fjärrkyla. Fastigheternas storlek och bredd mot gata bör i sådant fall utformas så att ledningar för gemensam energiförsörjning kommer så många fastigheter som möjligt till godo. Vid behov bör markreservat för fjärrkyla/fjärrvärmeledningar i kvartersmark anges.

Sektorn för bostäder och lokaler står för mer än en tredjedel av Sveriges energianvändning och för en stor materialanvändning. Byggnader har en lång livslängd vilket innebär extra stora krav på framsynthet vid nybyggnation även om omfattande åtgärder krävs även i befintliga bostäder och verksamheter för att kunna nå ovan nämnda visioner och mål. Det bedöms vara angeläget att åstadkomma byggnader med effektiva klimatskal, låg primärenergianvändning och låg klimatpåverkan. Kommunens redskap i arbetet med energieffektivisering i befintliga byggnader är att ställa krav och rekommendera olika åtgärder som främjar en effektivare energianvändning i samband med att bygglov ges till större ombyggnationer. I övrigt bör kommunen främja ett hållbart byggande genom att sprida kunskap om goda exempel.

Följder av vald inriktning

Fossila bränslen, med oljan i spetsen, täcker den största delen av vårt energibehov. Oljan är en ändlig resurs och andra bränslen måste på sikt ersätta denna. Genom att kommunen är positiv till förnyelsebar energi och innovativa projekt i samhällsbyggandet, bidrar vi till att skapa förutsättningar för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle och på sikt ersätta fossila bränslen. Länets och kommunens visioner och mål bidrar till att energiresurser som annars går förlorade tas omhand, att lokalt förnybar energi produceras samt att en omfattande effektivisering av energianvändningen görs. Genom att belysa energifrågor i all planering och projekt och att kommunen är positiv till att främja innovativa projekt och nya idéer, ger kommunen mer kunskap och utvecklingen av olika teknikmöjligheter kommer att gå framåt.

Ett utvecklat energisystem som är effektivt, hållbart, robust och säkert ökar flexibiliteten för alla vilket gör det möjligt att nyttja nya tjänster som bidrar till att skapa ett mer hållbart samhälle. Genom att ha med energifrågorna i planeringsprocessen kan stationer och ledningar placeras efter energi- och effektbehov och på så vis kan energiförluster i ledningar och anläggningar minimeras. Att klimatsäkra nya anläggningarna så att de klarar fastställda nivåer för översvämningsrisker gör systemen mer robusta och säkra.

De nya byggnader som byggs har en långlivslängd och genom att vara framsynta i val av till exempel uppvärmningssystem, material, byggnadernas placering och av takvinklar kan hållbara och goda boende- och livsmiljöer skapas. Genom att även vara medvetna om dessa aspekter vid ombyggnationer av befintliga bostäder och verksamheter kan kommunen bidra med att nå ovan nämnda visioner och mål. Kommunens redskap i arbetet med energieffektivisering i befintliga byggnader är att ställa krav och rekommendera olika åtgärder som främjar en effektivare energianvändning i samband med att bygglov ges till större ombyggnationer. I övrigt främjar kommunen ett hållbart byggande genom att sprida kunskap om goda exempel.

Vindkraft är en av de förnyelsebara energikällor som ger synliga konsekvenser och som kommunen satsar på. En utbyggnad av vindkraft innebär alltid en påverkan på och i landskapet, det viktiga är att skapa en förståelse kring detta och redovisa tydligt konsekvenserna av varje enskild byggnation. Vindkraftverk är höga, upp emot 200 meter eller mer, och placeras ofta på höjder, vilket påverkar landskapsbilden, det gäller dock att lokalisera verken till platser där denna påverkan inte skadar andra intressen påtagligt. På den plats som vindkraft byggs blir det naturligtvis en påverkan i naturen och omgivningen, i form av fler och bredare vägar, transporter vid byggtid, buller och ljud under byggnation och drift med mera. För att en etablering av vindkraft ska få ske måste den påverkan som bedöms uppkomma vara acceptabel, buller- och skuggpåverkan får till exempel inte överstiga de riktvärden som gäller. Den påverkan som blir i naturen och landskapet måste ställas mot den samhälleliga nyttan av att öka andelen förnyelsebar energi. Vår kommun bidrar på detta sätt att nå både de regionala men också de nationella energipolitiska målen.

Ett vindkraftverk har en livslängd på ca 30 år, när verken är uttjänta kan marken återställas och skog kan återplanteras. En utbyggnad av vindkraftverk i ett område innebär alltså inte att marken för all framtid kommer att vara öronmärkt för detta ändamål.