Kulturmiljö > Kulturmiljöområden med förhöjd bygglovplikt > Områdesbeskrivningar
Kyrkbyn ligger i ett öppet kuperat landskap, med åker och betesmark. I området är fyra byggnader särskilt utpekade: Angerdshestra kyrka, prästgården, den före detta skolan och den före detta lärarbostaden.
Område 1, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Gården ligger i ett öppet odlingslandskap, som sluttar svagt mot Vättern. Granbäcks gård består av en huvudbyggnad och ett antal mindre träbyggnader, till exempel uthus, arrendatorbostad och ladugård.
Område 4, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Barnarps kyrkby ligger väster om Barnarpssjön, på en höjd med öppet odlingslandskap i väster och samlad bebyggelse i nordväst. Som bevaransvärda listas Barnarps kyrka, från slutet av 1100-talet, prästgården och en gästgivaregård.
Område 7, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
En gård med stor trädgård, placerad vid Barnarpssjöns nordöstra strand, omgiven av ett flackt odlingslandskap. Gården består av en huvudbyggnad från 1838, två flygelbyggnader från 1800-talets slut, en magasins- och uthuslänga från 1800-talets början och ett antal ekonomibyggnader från 1920-talet.
Område 9, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Hakarps kyrkby med Hakarps säteri
Området ligger placerat i ett flackt odlingslandskap med åker- och betesmark, i den södra delen finns en fornlämning i form av en hög. Hakarps kyrka och prästgård är från 1600-talets slut och till kyrkan hör en klockstapel från 1747. Den före detta skolbyggnaden byggdes 1921 och till denna hör även en lärarbostad.
Norr om kyrkan ligger Hakarps säteri, som fick sina säteriprivilegier 1661. Huvudbyggnaden är uppförd under 1840-talet och flankeras av flygelbyggnader som tros vara byggda under 1700-talets slut.
Område 22, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Byn ligger söder och väster om sundet mellan sjöarna Stora och Lilla Nätaren. I norr finns ett öppet odlingslandskap, i övriga vädersträck finns ett mer kuperat och skogbevuxet landskap. Området är rikt på fornlämningar, med gravfält, högar, rösen, stensättningar och domarringar, i området har man även hittat yxor och andra flintredskap.
Järsnäs kyrka är från 1100- eller 1200-talet, med en tillbyggnad från 1741 som ersattes med en ny tillbyggnad i tegel under en stor renovering 1906. De medeltida delarna är uppförda i sten och de senare i tegel. Söder om kyrkan finns den före detta prästgården, från 1800-talets mitt, ombyggd under 1940-talet. I området finns även Järsnäs före detta skola och sockenstuga, strax intill denna finns även den byggnad som tidigare varit kyrkstallar. Norr om vägen finns den före detta lärarbostaden från 1928 och invid denna finns ytterligare byggnader som är uppförda under 1800-talets mitt.
Område 26, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Byn ligger vid Dunkehallaåns övre lopp och omges ett odlingslandskap med åkrar och lövskog. I öster gränsar det mot Dalviks bostadsområde. Byn har tjänat som hantverkarby under Klämmestorps gård och bebyggelsen är uppförd under 1800-talet. Här finns bostadshus, skomakarverkstad och en snickeri- och smidesverkstad.
Område 29, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Kyrkbyn ligger i den norra delen av en vid dalgång, söder om Mulserydssjön. På den södra sidan av byn reser sig en ås som är beväxt med löv- och barrskog, medan hela dalgången består av uppodlad mark. Mulseryds kyrka är en timmerkyrka, som omnämns 1540 i Skara stifts jordebok och det kan finnas delar som härstammar från medeltiden. Strax intill kyrkan finns den före detta skolan, från 1800-talets mitt. Inventeringen nämner tre gårdar som ligger på rad öster om kyrkan, som alla är byggda mellan 1860 och 1890. I området finns även en fornlämning, ett röse med en diameter på 15 meter.
Område 32, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Byn ligger på en uppodlad höjdsträckning väster om Tabergsådalen och strax väster om byn finns ett bronsåldersröse.
De äldsta delarna av Sandseryds kyrka är medeltida, men kyrkan byggdes om under 1600- och 1700-talen. Den fristående klockstapeln uppfördes 1723. Den prästbostad och församlingshem som idag står norr om kyrkan är från 1927, den tidigare prästbostaden låg på den södra sidan och av den finns en magasinbyggnad av timmer kvar. Här finns även en gammal skolbyggnad, Sandseryds skolhus, från 1915. Gårdarna ligger i en radbyliknande gruppering utmed vägens ena sida och de bevarade manbyggnaderna är från 1800-talets slut och 1900-talets början. På några av tomterna har helt nya bostadshus uppförts.
Område 43, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Byn ligger på en höjdplatå, omgiven av öppna åkermarker. Kyrkobyggnaden är uppförd 1865-1868 och på platsen framför kyrkan står en runsten, vilken har varit inmurad i vapenhusets grund och som flyttades till sin nuvarande plats 1948. Söder om kyrkan ligger den före detta skolan från 1885, strax öster om denna ligger den före detta lärarbostaden, en träbyggnad från 1917.
Inom området finns även Riddersbergs gård, vilken är en herrgårdsanläggning med en huvudbyggnad och två flyglar. Huvudbyggnaden är från 1861, då den ersatte en tidigare som brunnit ner. Flygelbyggnaderna är ursprungligen uppförda på 1700-talet, den södra byggdes till i samband med branden, då denna iordningställdes som bostad och byggdes sedan åter om under 1900-talets början. Öster om herrgården ligger en ekonomibyggnad från 1932.
Område 49, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
I Skärstad kyrkby står Skärstad kyrka, en stenkyrka från 1817-1819. Här finns även en prästgård från 1926 och ett timrat bostadshus från 1800-talets första hälft. 1839 byggdes den Adelswärdska skolan, som sedan byggdes ut 1865 och byggdes om till lärarbostäder på 1920-talet.
Område 51, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Visingsö är en gammal kulturbygd med större koncentration av kulturminnesmärken än de flesta andra platser i landet. Ön tycks ha varit befolkad sedan den yngre stenåldern, av fornfynden att döma. Här finns, förutom fornlämningar, konstföremål och byggnader, ett väl bevarat kulturlandskap, unikt genom sin omfattning. Baserat på detta anses ön vara mycket angelägen att bevara och den har därför blivit klassad som riksintresse för kulturmiljövård.
Kumlaby kyrka, från 1100-talet ligger i en miljö som inkluderar en gammal prästgård från 1600-talet, en gårdsanläggning och ett tingshus i sten från 1500-talet. I anslutning till dessa finns ytterligare gårdsanläggningar från 1700-talet.
Område 56, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Ödestugu kyrkby och hembygdsgård
Ödestugu kyrkby ligger väl samlad nedanför kyrkan som byggdes under slutet av 1200-talet. Kyrkan har sedan byggts om och till under 1700 och 1800-talen. I byn finns även en före detta skola som är uppförd 1886, en sockenstuga från 1851 och mittemot denna ligger den före detta fattigstugan från 1800-talets första hälft. Här finns även en prästgård från 1889, en hembygdsgård från 1700-talets mitt som troligtvis är ett före detta militärboställe, samt bostadsbyggnader och magasin.
Område 57, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Gården ligger invid den gamla västra infarten till Jönköping, på en höjd omgiven av odlingsmark med inslag av blandskog, samt svagt kuperad åker- och betesmark. Åsens gård omnämns redan 1593, men huvudbyggnaden är uppförd så sent som 1784. Väster om huvudbyggnaden ligger ytterligare en bostadsbyggnad, denna från runt år 1800. Utöver dessa finns även andra byggnader på gården, en knuttimrad parstuga, ett knuttimrat magasin, stall, vagnsbod och ladugård, samt ett före detta mejeri nere vid vägen.
Område 76, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Området ligger mellan Grännabergets förkastningsbrant och Vättern, i ett öppet odlingslandskap. Vägen som löper genom området är känd sedan medeltiden, under namnet Västra Holavedsvägen, längs denna finns en runsten, en minnessten, en milsten, ett vägmärke och två offerkällor.
Delar av Uppgränna har kvar sin ursprungliga karaktär, från tiden innan laga skiftet 1842. Bebyggelsen är från tiden mellan 1800-talet början och tidigt 1900-tal, här finns timrade gårdsenheter, parstugor samt en kvarnbyggnad (Toragården) i trä från 1935.
Område 20, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Bankeryds kyrkby med hembygdsgård
Byn ligger på en höjdrygg i Bankerydsdalen och omges av odlingsmark, lövskogsbestånd och, i norr, villabebyggelse. Aktuella byggnader inom området är Bankeryds kyrka, en prästgård, en hembygdsgård, det före detta ålderdomshemmet, två skolhus och Backen Västergård, som är en jordbruksegendom.
Område 3, Landsbygden Kulturhistorisk utredning, Jönköpings läns museum, Rapport nr 17
Till miljön kring Kumlaby kyrka hör Kumlaby 6:3, gårdsanläggning med en knuttimrad manbyggnad i rödfärgad locklistpanel och två flyglar i timmer. Hembygdsgården utgör den gamla prästgården, uppförd på slutet av 1600-talet i timmer och rödfärgad locklistpanel. Strax söder därom ligger nuvarande prästgård också den timrad i rödfärgad locklistpanel. Byggnaden flankeras av två magasinsbyggnader.